När jag var tonåring i skiftet mellan åttio- och nittiotalet hade jag en freestyle. Alla ungdomar på den tiden hade en sådan och ett stort nöje och tidsfördriv var att göra så kallade blandband, då man köpte ett tomt kassettband och på detta spelade över sina favoritlåtar från vinylskivor och fick en slags dåtidens spellista. Det gick upp för mig att den här Sylvain han levererade tamejfan allt både i kvantitet och framförallt kvalitet. Man kunde höra direkt ”det där är en Sylvainare!”. Dock förstod jag att detta var udda för en fjortonåring i indiepopens och grungens tidevarv att lyssna på den här typen av musik. Jag skämdes och om någon av mina jämnåriga frågade vad jag hade i hörlurarna så försökte jag verka cool och sa ”Äh, det är lite blandat”. Och det var det ju också! Men nu skäms jag inte längre utan kommer härmed ut som stolt Sylvain-fantast och om det är någon tonåring som just i detta nu går i lönndom och spisar Vax Records magnifika spellistor med Jules musik på till exempel Spotify, så hör mina ord: Låt världen få veta detta, sprid hans musik, säg det i toner, ety du är inte ensam!

Henrik Dorsin